Varje år svarar tusentals företagare på frågor om sitt lokala företagsklimat.  Mitt tips till kommunledningar är kort och gott: Tag svaren på allvar! Här finns ju en unik källa till insikter som förhoppningsvis kan leda till rätt åtgärder, ett bättre företagarklimat, fler nöjda och framgångsrika företag. Mer tillväxt helt enkelt. Företagen får betygsätta kommunens service; tillståndshantering, ärendetider, attityder och myckat annat. Organisationerna SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Svenskt Näringsliv publicerar regelbundet resultatet i sk rankinglistor. Listorna skapar givetvis debatt och diskussion runtom i landets kommuner. Tyvärr hör jag många kommunföreträdare som inte tycker sig behöva ta resultatet på allvar. Argument som att ”det här är ideologiska frågor” eller ”resultatet är inte rättvisande” eller ”det här stämmer inte med min (läs kommunalrådets) bild av hur läget är”. Och så vidare! Bortförklaringarna tenderar att vara lika många som antalet pinnhål som kommunen föll. Visst är det lättare att bortförklara än att verkligen ta sig an problemen. Visst är det lättare att påstå att småföretagare är allmänt gnälliga. Det ligger kanske i entreprenörens natur, att aldrig vara nöjd, ständigt vilja förbättra och därmed ställa samma krav på omgivningen som på sig själv. Men vi vet också att tillväxt, nya jobb och tryggandet av välfärden kommer från samma håll. Därför finns det all anledning att sluta skjuta budbäraren och ta synpunkterna på allvar.

Imorgon 3 maj släpper Företagarna våren Småföretagarbarometer. Det är ungefär som med gräsmattan hemma.  Man får antagligen den gräsmatta man förtjänar (förarbete i jorden, gödsling, underhåll osv).  Riskkapital är en viktig del av näringstillskottet, läs gärna Mats Odells debattartikel i SvD igår, den ger stöd för Företagarnas linje.http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forslag-om-riskkapital-missar-malet_7123179.svd

Samma sak med klimatet för småföretagen. I de  rapporter vi släppt genom åren (Småföretagarbarmotern är Sveriges äldsta och största undersökning på sitt område) fascineras jag över entreprenörers ständiga optimism och framtidstro. Även när konjunkturen var nere under 0-strecket, såg en klar majoritet av de tillfrågade expansionsmöjligheter för sina verksamheter. Mitt under brinnande lågkonjunktur visade småföretagen upp en remarkabel flexibilitet, anpassade sitt produktsortiment, hittade nya marknader och klarade därmed sin överlevnad.

Jag möter många företagare som är allt för rädda att ta hjälp utifrån. Man ska liksom vara sin egen hjälte som entreprenör. Mitt råd är att snabbt avskaffa denna inställning och se till att nyttja allt stöd som går att få. Företagarnas juridiska rådgivning är ett sätt för våra medlemmar att ställa alla de frågor som dyker upp, en ”second opinion” som kan vara guld värd. Kanske har du ditt eget nätverk med kolleger, bollplank vilka de nu må vara. Tro bara inte att du löser allt på egen hand. Vi svarar på närmare 20 000 samtal per år på Företagarna. Det kan handla om allt från hyresavtal till tvister med kunder eller personalproblem. Se till att nyttja denna förmån väl!

Centerpartiet föreslår skattereduktion för IT-tjänster i hemmet. Påminner mig lite om när vi på Företagarna körde en Valbar i Göteborg med dåvarande finansministerkandidaten Thomas Östros inför riksdagsvalet 2010. Han var inte för RUT på den tiden (vet inte vad han står idag i frågan) utan sa med lite lätt ironi att “snart ska vi få avdrag för att vi går ut med hunden”. Tyvärr är nog hans uttalande ett mått på hur vi värderar olika företag. Hushållsnära tjänster betraktas av många politiker – oavsett partifärg- som lågstatusföretag. Men även IT-service är en hushållsnära tjänst och genast ha väl statusen höjts med flera pinnhål. Centern framhåller i det här fallet de ungas kompetens och försprång på området. Kan bara instämma – hemma hos mig är det allt som oftast min 16-åriga dotter som tankar ner mina appar, fixar inställningarna på fejjan, lägger upp mina spellistor på Spotify (och jag får till mig en massa “ny” musik som jag förmodligen aldrig skulle lyssnat på annars!) och riggar fredagskvällens nerladdningsbara hyrfilm. Jag skäms för att erkänna det – men nu är det gjort. Exempel på tjänster som skulle innefattas av RIT-avdraget är installation och service av datorer, att upprätta ett nätverk eller att installera och ställa in en skrivare. I dag är denna marknad nästintill obefintlig eftersom tjänsterna är alltför dyra för privatpersoner. Ser många möjligheter med det här – nya och växande företag förstås men också ett lyft för de många äldre människor som riskerar att bli ett B-lag i dagens it-utveckling.

Var häromdagen på ett mycket bra möte där olika aktörer i Göteborgsregionen träffades ang. utbildning. Syftet med mötet var att se om det går att bryta normer och gränser i utbildningssystemet till nytta för näringsliv och arbetssökande. Idag bygger strukturerna på att vi ska följa den gängse vägen med grundskola, gymnaisium, eftergymnasial utbildning och sedan högskola. Allt i fin ordning enligt plan. Det är bara det att verkligheten har inte tid att vänta på den fina ordningen. Företagen behöver kompetens idag, inte om 5 år när vederbörande har vandrat igenom systemet. Förvaltningschef Jan Elfstorp frågade om man kan tänka utanför boxen och plocka ihop den utbildning som krävs för jobbet – alldeles oavsett om det handlar om grundskolekomplettering på vissa områden, gymnasieutbildning eller universitetskurser på andra. Det är spännande att initiativet kommer från det offentliga denna gång. Småföretagare har sällan något till övers för de stelbenta strukturer - de gillar kunskap och kompetens som går att använda på rätt ställe.

Det är mycket som Sveriges småföretagare ska fixa. Inte nog med att de ska betala den skatt som stora företag allt som oftast kan undvika genom att utnyttja de globala strukturerna. De ska dessutom rädda oss från arbetslösheten eftersom storbolagen numera bara skapar nya jobb på bortaplan. I dagens SvD beslyses hur storföretagen växer,men bara i utlandet. På Företagarna var det inget nytt – vi vet att det är bolag under 50 anställda som står för de nya arbetstillfällena i Sverige.  Häromdagen medverkade jag på ett arrangemang som härliga Mamtreprenörerna ordnade.  På mötet träffade jag Anna Billén som för några år sedan startade Shyness, ett företag som designar och producerar underbara bäddprodukter bland annat. Nåväl, Anna startade i liten skala, fortfarande efter tre år säger hon ”Jag återinvesterar varje 50-öring jag kan i bolaget”. En fet lön är inte tal om, bonus finns inte på världskartan. Ändå sitter hon just nu och funderar på hur hon ska kunna expandera, kanske anställa någon för att kunna gradera upp sin verksamhet så som hon vill. Visionerna, entusiasmen finns även om pengarna inte under några omständigheter flödar. Det är ju sådana som hon som är framtiden – svensk företagarpolitik måste gynna just ett sådant entreprenörskap. Men idag har vi en situation där småföretagare ofta investerar privata besparingar, avstår från lön och pensionsförmåner. Det är de som tar en verklig personlig risk som kan beskattas hårdare än de som nyttjar möjlighet av globala företagsstrukturer. Skattesystemet måste  utvecklas och det är regeringens ansvar att sätta igång en ny skattelagstiftning som är i takt med vår nutid. Företagarnas VD Elisabeth Thand Ringqvistbeskrev det väl i gårdagens DI.

Att vara förälder och samtidigt sköta ett jobb är en balansakt som många känner till. När jobbet dessutom är ett eget företag blir det hela ännu lite trixigare. Skulle man då utöver det vara ensam förälder – ja då trixar det till sig lite till. Men många av de företagarföräldrar jag känner anger just barnen som ett gott skäl till att firman faktiskt blev av. Önskan om att disponera sin egen tid, vara sin egen chef är starka motiv till att driva eget. Å andra sidan möter jag många kvinnor (inte så många män ännu) som inte ser företagande som ett alternativ pga just barn och familj. Företagandet upplevs som allt för osäkert och alltför otryggt i jämförelse med en löneanställning. Vi har på Företagarna uppmärksammat det här problemet genom att bl a påvisa det faktum att det kommer att dröja minst 100 år innan vi har ett jämställt företagande i Sverige, om vi behåller dagens takt. Det är synd för vi behöver fler företagare – det är som Nyamko Sabumi skrev i en debattartikel förra veckan ang KD:s förslag om barnomsorgspeng ”konkurrens handlar inte längre om vilka naturtillgångar ett land har, utan om vilken kunskap dess folk besitter.” Att Sverige har personer som vill satsa sin kunskap på att driva och utveckla affärsidéer i eget företag är en framgångsfaktor! Vi kan göra en hel del för att göra det enklare att driva företag för föräldrar. Bland annat har Företagarna pekat på möjligheten att ha ”opt-out” i föräldraförsäkringen. I utbyte mot en kraftigt sänkt obligatorisk avgift skulle företagarna kunna köpa skräddarsydda försäkringar som passar deras situation bättre.

Precis hemkommen från besök på Nääs Fabriker och dragning om Lerums kommuns miljösatsningar. Lovvärda och bra initiativ! Blanda annat vill man jobba med höjda miljökrav i upphandlingarna men samtidigt också tillhandahålla stöd och hjälp med verktyg för detta för inte minst småföretagen. Väl så! Alla vettiga människor vill väl ha en hållbar miljö och inser att någonstans måste vi börja. Risken finns dock att miljökrav blir en politisk fernissa. Kommunpolitiker är så måna om att framstå som miljövänliga och moderna att de sätter upp visioner och mål som det sedan inte finns kapacitet att följa upp. Jag har sett det på rätt många håll. Miljödokumenten blir papperstigrar och trovärdigheten går i botten. Det gäller inte minst i upphandlingar som politiker gärna vill använda som ”kanal” för att trycka ut sina olika politiska visioner; miljövänlighet, handikappanpassning, jämställdhet, mångfald. Alla dessa goda ting som de flesta av oss vill befrämja. Som företagare lägger man ner mycket tid och engagemang på att bli t ex bli miljöcertifierad för en upphandling för att i slutändan ändå förlora affären och upptäcka att den som fick den inte alls följer de uppsatta kraven. Den upphandlande enheten ges helt enkelt inte tillräckligt med resurser och tid för detta. Det är synd för självklart måste vi ha visioner och tro på att det går att skapa en bättre värld. Så ställ gärna krav men se till att det finns rutiner och system för effektiv uppföljning – då är vi på rätt väg!

De flesta av oss har en hel del synpunkter på våra föräldrar. Vi gillar dem, är ofta rätt präglade av dem men vill helst ha dem på en armlängds avstånd.  Men hur är det att jobba med sina föräldrar? Jag tänker på alla de som driver familjeföretag där alla medlemmarna oundvikligen blir involverade. Alltifrån sommarjobbande barn till en yngre generation som förväntas ta över verksamheten. Men som kanske inte vill? Eller inte är lämpade? Eller som är både lämpade och vill, men har helt egna idéer om de framtida vägarna för företaget. ”Det kan bli rätt komplicerat!” som en företagare uttryckte det för mig. Under sin uppväxt såg han sina föräldrar slita med det egna företaget, långa dagar och hårt jobb. ”Sådär vill inte jag ha det!”  tänkte han alltid och tackade följaktligen nej när frågan först dök upp om att ta över. Jobbade med annat, studerade. Önskan att driva eget fanns dock någonstans inom honom och slutligen hittade han en lösning som innebar att han och hans far startade ett helt nytt företag tillsammans som han idag driver själv. Det nya företaget hade en affärsidé som byggde på hans egna intressen och engagemang, men med en grund i det gamla företaget. Oavsett om man tar över ett företag från sina föräldrar, från sin arbetsgivare eller är en extern köpare, kan det uppstå rätt många slitningar i brottet mellan gammalt och nytt. Vi hoppas kunna vara med och bidra till lyckade ägarskiften för våra medlemmar. Startskottet går nästa fredag när ett 100-tal företagare deltar på Ägarskiftesdagen på Nääs Fabriker. Bland annat deltar Ulf Spendrup som kan berätta om hur det går till när ett familjeföretag med stark entreprenörskultur ska ta generationsväxla. Han fick ju förresten själv ta över bolaget tillsammans med sin bror Jens – och kan intyga att familjerelationer inte alltid är helt enkla att hantera. Vi på Företagarna kommer att erbjuda fler träffar med djupare information på temat och också  ERFA-grupper som företagarna själva styr över.http://www.foretagarna.se/Regioner/Vastra-Gotaland/kalender/Agarskiftesdagen/

Mycket i våra liv handlar om att hantera rädslor. Rädsla för att misslyckas och göra bort sig. Rädsla för att hamna i ekonomiska svårigheter. Det finns fler än en bransch som livnär sig på rädsla.  Blufföretag rider på företagares rädsla för betalningsanmärkningar.  Skräckmetoderna som används tycks varken Polisen, Datainspektionen, Kronofogden eller domstolarna rå på. Före jul kunde vår egen juridiska rådgivning på Företagarna meddela en ökning av samtal från utsatta företagare. Dessutom visade senaste småföretagarbarometern att hela 16 procent av småföretagarna i Sverige har drabbats av bluffakturor. Jag vet från alla de samtal jag fått från företagare att ångesten och oron kan vara enorm inför ett ärende där hotet om inkasso eller kronofogde hänger som ett svart moln över tillvaron. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förhindra den negativa utvecklingen. Vi hoppas att justitieminister Beatrice Ask tillsätter en utredning som bl a tar reda på om ångerrätten borde gälla småföretagare, om om villkoren för rättsskydd ska sänkas, eftersom de kriminella företagen alltid verkar hålla sig under 0,5 basbelopp. Om kreditupplysningslagen och hur nuvarande hantering hos Kronofogden kan förbättras för att skydda företagare. Med mera!

Vi uppmanar alla våra medlemmar att skicka tillbaka varor de inte beställt, att bestrida bluffakturorna och polisanmäla skojarna. Låter vi rädslan ta över och viker ner oss är kampen redan över! För en tid sedan startade Företagarna facebooksidan Bestrid bluffakturorna. Gå gärna in och gilla!