Man kan fråga sig var Sverige skulle varit utan Norge? Nu är det dags för västsvenska småföretag att på allvar se den norska marknaden! Utbytet med grannen i väster ökar ständigt. Cirka 70 000 svenska ungdomar arbetar i Oslo. Norrmännen har tredubblat sina investeringar i Sverige under den sista 10-årsperioden.

Trots den geografiska närheten, finns kulturskillnader att ta hänsyn till. När vi nyligen höll seminarium för nyfikna företagare, påpekades t ex att norrmännen sätter snabbhet högt. Hellre en kvick och inte lika detaljerade offert än en fullständigt, men sent inlämnad till exempel. Att norrmän inte gärna jobbar efter kl. 16.00 tyckte deltagare från den norska sidan snarare var en ”myt”.

Det finns goda förutsättningarna att göra affärer i Norge. De är vår största exportmarknad och har dubbelt så hög BNP per capita jämfört med Sverige. De kulturella likheter är fler än olikheterna. Ett antal svårigheter finns dock att ta hänsyn till bland annat det faktum att Norge inte är ett EU-land. I en enkät som Företagarna genomförde i somras framkom också att just administrationen och tullkrånglet är de största hindren för småföretagen som vill öka sin handel med Norge. Därför har vi nu inlett en satsning på att kompetensutveckla våra medlemmar på området. Häromdagen samlades 80 företagare i vår regi, för att få en guidning. I planen finns också att starta en s k erfarenhetsgrupp för de som vill gå djupare in på ämnet.

För en tid sen lanserade Företagarna ett projekt kallat Jobbsökarna tillsammans med Arbetsförmedlingen. Utvalda arbetsförmedlare kommer att arbeta uppsökande för att hitta dolda jobb och samtidigt samla erfarenheter för att bättre förstå de behov som finns bland arbetsgivare i små- och medelstora företag.

Det kan tyckas trist att ovanstående projekt ska behövas. Men faktum är att mindre företag inte vänder sig till Arbetsförmedlingen i någon större utsträckning. Samtidigt som vi på Företagarna vet att det kan vara både svårt och tidskrävande att hitta rätt medarbetare med adekvat yrkeskunnande. Matchningsproblemet hämmar tillväxten i många småföretag.

Trots att en småföretagare kan ha ett stort behov av ny arbetskraft så räcker oftast inte tiden till för att överhuvudtaget ägna behovet någon större insats. Istället jobbar företagaren själv övertid, tar till helger och kvällar för att hinna med. Samtidigt som det givetvis finns många både kunniga och kompetenta arbetssökande som väntar på chansen till ett jobb.

Bristen på uppsökande verksamhet är en av orsakerna till att viktiga behov i näringslivet missas. Företagarna som organisation har ofta kritiserat AF för just detta. Vi inser att vi inte bara kan kritisera utan också måste bidra konkret till att saker och ting förändras. Jobbsökarna är just ett sådant initiativ. Här i Västra Götaland kommer vi att ha en egen arbetsförmedlare knuten till oss och våra medlemmar. En person (ännu inte utsedd) som kommer att jobba uppsökande till våra medlemmar. Utgå från behoven och försöka hjälpa till att få rätt person på rätt plats. Precis så som en arbetsförmedling ska fungera.

Flera kommuner t ex Lerum och Alingsås har inlett ett arbete kallat ”Förenkla helt enkelt”. Syftet är att förbättra kommunens service gentemot de lokala företagen. Det är ett mycket gott initiativ och jag hoppas att många fler kommuner nappar på detta. Tjänstemän från olika verksamheter jobbar igenom hur arbetet med företagen kan göras enklare och effektivare. Självklart inom ramen för lagar och regler, något annat finns ju inte på kartan. Snabbare ärendetider, tydligare information, fokus på lösningar och inte problem etc. Själv har jag deltagit tillsammans med medlemsföretag för att försöka ge en bild av hur företagare tänker och vilka problem de ställs inför. Många gånger föranleder det ”aha-upplevelser” hos de deltagande tjänstemännen att få en förståelse för vad små företag betyder för orten i form av arbetstillfällen och tillväxt. Dessutom vad som ligger bakom en entprenörs drivkrafter.

Så om din kommune inte arbetar med frågorna, kräv att de sätter igång! Läs mer om Förenkla helt enkelt här http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/foretagsklimat/forenkla_1

Det borde vara noll-tolerans på elever som lämnar grundskolan utan att få ha gjort pryo på en arbetsplats. Tyvärr vet jag flera skolor där man rationaliserat bort detta, av olika skäl. En anledning är att skolan inte har råd att hålla sig med försäkringar som gäller när eleven är ute på en arbetsplats, en annan anledning är givetvis att det är tidskrävande och ibland svårt att hitta pryoplatser. Det är verkligen sorgligt och beklämmande när så är fallet. Kontaktvägarna mellan skola och arbetsliv måste öppnas upp, så eleverna får bra information om dagens och morgondagens krav i arbetslivet. Visa vilka möjligheter som faktiskt finns! Hur ska en 14-15-åring ha en susning om vad han eller hon vill göra, utan att ha satt sin fot på en arbetsplats? Sommarjobb är tyvärr en mindre andel av de yngre ungdomarna som har möjlighet att få idag. Det finns en massa saker som man bara kan lära sig genom praktisk erfarenhet; förutom ren yrkeskunskap, kommunikation, samarbete, sociala koder, komma i tid, ta ett ansvar, mm mm.

I förlängningen handlar det självklart om det tjusiga ordet ”kompetensförsörjning”. Den arbetskraft vi behöver imorgon, måste vi börja relatera till redan idag. Då gäller att företagare tar sig tid att släppa in grundskoleelever. Det finns många sätt att engagera sig; jag anser att allt för få företagare har kontakt med sin ”närskola”. Runtomkring en grundskola finns ofta en mängd småföretagare t ex tandläkare, butiker, bagerier och hantverkare. En uppmaning är att bjuda in varandra skola/företagare! Borde inte vara så hemskt svårt. Har man en långsiktig relation som startar redan i småskolan, är det betydligt lättare att få till stånd praktiplatser och pryo när så är dags.  Ett annat sätt är att använda två verkligt bra organisationer dels Transfer, som är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsningar till skolan från näringslivet. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till studier, egna initiativ och entreprenörskap, transfer.nu. Här kan du bli föreläsare, gå ut i skolan och berätta vad du gör på jobbet. Dels finns Framtidsfrön som arbetar med entreprenörskap i skolan främst genom att utbilda, inspirera och stötta pedagoger i deras arbete. De föreser grundskolorna med ett knippe eminenta verktyg. T ex kan du som företagare få en grupp elever som utvärderar och presenterar ditt företag i en utställning t ex. Garanterat spännande och kanske får du ovärderlig information om ditt företag av en framtida målgrupp?

Slår även ett slag för praktikplatsen.se – en portal där Göteborgsregionen samordnar och effektiviserar anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter.

Slutligen, jag är inte så mycket för påbud och tvingande regler. Men kanske kanske, måste just pryo bli en obligatorisk del av grundskolan.

Rubriken är provokativ och nej, självklart är det inte önskvärt att företag går i konkurs. Men ibland önskar jag att det var lite mer ok att starta företag, driva och avveckla det. Ibland är det ett naturligt steg att lägga ner sitt företag. Kanske fanns det inte en marknad för just det företaget, kanske var vägen alltför krokig för att härda ut, kanske dök det upp något annat som lockade mer. Vi måste komma ihåg att företagande inte är en fråga om överlevnad för det flesta, utan ett sökande efter mening och självförverkligande. Anledningen till en ev nedläggning är egentligen inte så viktig men erfarenheterna som gjordes på vägen desto viktigare. Erfarenheter leder oss vidare, till nästa steg i livet vad det än må innebära. För en entreprenör innebär det troligtvis ett nytt projekt och ett nytt företag.  David Weekly som grundade it-företaget PBWorks formulerade det ganska träffsäkert ”There is no finnish line, so love the journey”. De flesta företagare jag träffar uppskattar sin resa, även om väglaget har varit risigt ibland.

Just nu ökar antalet konkurser över hela landet. Det är inte oväntat – siffran följer den allmäna konjunkturen. Den senaste månaden bidrar bland annat fler konkurser i byggindustrin, transportsektorn och företag inom kommunikationsbranschen till ökningen. Hoppfullt nog ökade konkurserna i Västra Götaland i betydligt lägre skala än i många andra delar av länet visar UC:s mätning.  (9 procent januari – november 2012 jämfört med samma period föregående år). Hur många företag som startas är ett bra kvitto hur väl en region blomstrar. Många anser att den viktiga siffran är hur många av dessa som överlever. Men jag tycker det är en sanning med modifikation. Visst finns det olyckliga fall med livslång skuldsättning, människor som kom i kläm etc men konkurs måste inte per automatik innebära ett misslyckande. Vad olyckskorparna än säger!

Kollektivavtal är troligen väl fungerande för storindustrin. För det lilla företaget sitter dock avtalskostymen riktigt illa många fall. Ofta hör medlemmar av sig gällande problem med just detta. Det senaste fallet gäller en liten tygbutik i ett glesbygdsområde i regionen. En driftig kvinna sade upp sig från en trygg anställning på kommunen för att dra igång sin dröm – en tygaffär. Satsningen blev tuff men trots allt lyckades entreprenören att skapa flera arbetstillfällen och såg möjligheter för framtiden genom att expanderade med ytterligare en butik i närliggande ort. Det innebar bland annat att företagaren köpte ett lager i form av en juridisk person. Då dök facket upp med ett kollektivavtal från 1984, signerat av en tidigare ägare (flera ägarbyten tidigare) men som företagaren i fråga ”ärver” i köpet av bolaget. Inga anställda fanns med i övertaget. Kollektivavtalet får ganska dryga följder för företagaren, som bland annat inte kan ”poola” personal mellan sina båda butiker och får betydligt krångligare regler för arbetstidsreglering. Att tygbutiken innebar att flera personer gick från arbetslöshet till egenförsörjning, och dessutom i en bransch som man var utbildad för, spelade mindre roll för de fackliga representanterna. Regelboken gäller, stelbent och i många fall helt direkt olämplig för det lilla företaget. Butiksägaren i det här fallet är självklart både besviken och missnöjd med den fackliga parten samt avser att säga upp kontakten.

- Varför kom de inte när jag startade bolaget och presenterade sig? Då hade jag kanske sett kollektivavtal som ett bra erbjudande som underlättade min verksamhet, undrar hon.

Det är dags att ta fram kollektivavtal som fungerar för mindre entreprenörsdrivna bolag – ett slags kollektivavtal ”light”. Trots allt består vårt näringsliv till 99 procent av dessa småbolag och 4 av fem nya jobb skapas just där.

Det har gått fyra år sedan ROT-avdraget infördes och de flesta är ense om att reformen är en succé. Undersökningar visar att 90 procent av företagen i byggsektorn anser att ROT-avdraget bidrar till en minskning av svartjobben. Men det återstår fortfarande en hel del att göra. Därför är det dags att utvidga avdraget.  Detta är viktigt både för att ytterligare bekämpa det svartarbet som fortfarande finns, att förenkla för företagen men också för att skapare sundare konkurrens mellan företag som idag befinner sig på olika sidor av ”ROT-skranket. De åtgärder som borde innefattas är främst markarbeten men som inte är i direkt anslutning till hus, (t.ex. stödmurar, asfaltering, plattläggning), plåt-, glas-, måleri- och snickeriarbete som utförs på verkstad och förardelen av marktransporter. Just markarbeten är ett område som tyvärr ofta drabbas av svart arbetskraft, oseriösa företag och därmed kriminalitet. EU:s öppna inre marknad för med sig många spännande möjligheter i form av handel och kompetensutväxling. Tyvärr medför den också att oseriösa företag och kriminalitet får en större arena att verka på. Där finns ytterligare anledningar att bredda ROT-reformen.

Några som kämpar hårt för att ROT-avdraget ska byggas ut är Företagarna Åmål. Den 10 december anordnas där en träff med olika aktörer; polisen, skatteverket, de fackliga organisationerna och Företagarna. Här kommer alla att ge sin syn på situationen och vad som kan göras framöver för att sätta stopp för svartjobb och kriminalitet.

 I denna veckan släppte regeringen sitt budgetförslag. Att bolagsskatten ska sänkas har redan sipprat ut. Säkert en bra och vällovlig insats för de större multinationella bolagens vilja att investera och etablera i Sverige. På Företagarna är vi också glada att regeringen tog med vårt förslag om investeringsavdrag. Dvs att privatpersoner kan investera i små och växande bolag, med en skatterabatt. Med andra ord; om morsan, farsan eller någon annan i ens närhet, lånar ut pengar får de lite extra stimulanser av staten. Bra med tanke på att de allra flesta företagare startar alldeles utan bank, Almi eller andra låneinstitut.

Men skapar sänkt bolagsskatt några nya jobb? Troligen inte. Eller rättare sagt: bombsäkert nej. Det beror på att 99 procent av företagen i Sverige är små och för det genomsnittliga svenska företaget betyder sänkt bolagsskatt 200 kr i månaden ungefär. Inget som triggar till att nyanställa eller dra igång nya satsningar. Det skulle dock en sänkt arbetsgivaravgift vara med och bidra till. Kostnaden för en ny medarbetare är en stor barriär för att våga ta det där steget och anställa. Trots att många små verkligen skulle behöva.

  ”Företagarnas förslag på ett arbetsgivaravdrag sänker arbetsgivaravgiften med nästan 10 procent och ger möjlighet till 78 000 nya jobb inom tre år” säger Lars Jagrén, chefekonom för Företagarna.

Och visst är väl just jobben en valfråga även 2014?

De flesta återgår till ekorrhjulet idag efter några semesterveckor. Ångestladdat för en del, skönt att komma tillbaka till rutinerna tycker andra. Det gemensamma samtalsämnet är den dåliga sommaren och många känner sig snuvade på sol och värme. Vad man kanske inte tänker på är att vädret också är en avgörande faktor för många småföretag. För en hel del av dessa är sommaren lika med högsäsong och intensivt arbete. Turistföretagen inte minst. Enligt en panel som Företagarna satte ihop nyligen, har en en fjärdedel av småföretagarna påverkats negativt av sommarens dåliga väder. Företagen uppger att deras omsättning har sänkts med upp till 40 procent. Jordbruk, turism och bygg är sektorer som drabbats hårdast. Medan reseföretagen säljer solpaket i parti och minut, kommer troligen ett flertal mindre företag att knapra på marginalerna efter en mager säsong. Inte desto mindre viktigt att satsa ex på turism som inte är väderberoende. Muséeverksamheten i Göteborg lär ha gått rekordbra i sommar. Konserthuset i Vara, Akvarellmuséet på Tjörn är väl ett par andra lyckade referenser. Det gud inte gav Sverige i form av väder får vi ta igen på annat sätt.